Den senaste tiden har jag känt mig ledsen och nere och det känns som en nedåtgående spiral

 

Jag accepterade min sjukdom redan 2019 och trodde aldrig att jag skulle leva mer än kanske ett eller två år men nu tre år senare så lever jag fortfarande

 

Men nu har det börjat gå upp för mig att min tid är begränsad och att jag i bästa fall har två år kvar att leva

 

Men det är inte bara min cancersjukdom som gör mig ledsen och nere det är också den inhumana, omänskliga och kalla behandling man får från Kommunals A-kassa och Försäkringskassan

 

Det finns ingen sympati eller förståelse från dessa två myndigheter

 

Sen så gör det mig också ledsen att jag inte längre kunde vara delaktig i utvecklingen av Palema men jag fick i alla fall tid över för att utveckla mina egna plattformar och fortsätta hjälpa andra människor

 

Men det som gör mig mest ledsen är att när jag dör så kommer jag aldrig mer att kunna krama om min älskade hustru min älskade dotter och barnbarn och aldrig mer kunna busa med min älskade lilla vovve Alfred

 

Bara att skriva om detta gör mig ledsen och nere men samtidigt är det skönt att kunna lägga ord på sina tankar för jag är nog inte ensam om dessa tankar