På ruinens brant

Jag är inte en person som gnäller över småsaker jag försöker alltid ha en positiv inställning till livet och allt annat

Men att leva i dagens Sverige har blivit allt svårare och det ser inte ut att bli bättre

Vi var och handlade och när jag ser priserna på livsmedel och andra viktiga basvaror som frukt och grönsaker så blir jag gråhårig och då ska nämnas att jag har rakat huvudet

Men samma sak gäller bränsle och elpriser. Elpriset har legat på runt två kronor kWh den senaste tiden och bensinen på över 20 kronor per liter

Det jag inte kan förstå är var är protesterna var är folkupproret varför är det ingen som bryr sig

För oss har smärtgränsen passerat för länge sedan och om detta fortsätter kommer vi inte ha råd med mat, el och bränsle

Är det meningen att jag ska behöva sätta mig utanför en livsmedelsbutik och tigga? Måste jag ut och leta pant i papperskorgar? Ska jag tvingas sälja min husvagn och bil? Vad mer ska jag behöva göra avkall på?

Jag är inte en person som kräver mycket jag vill kunna betala mina fasta utgifter, kunna handla mat, tanka bilen och kunna titta på TV utan att behöva oroa mig för att det kostar skjortan

Det är sorgligt att jag under min sista tid som är begränsad på grund av min cancersjukdom ska behöva känna oro för den tid jag har kvar