Jag har varit negativ, sur, arg, irriterad, arg och olycklig under många år och det började när min älskade hustru fick bröstcancer 2015

Jag kraschade totalt 2017 och hade självmordstankar och fick läggas in på psyk med behandlingar. Juni månad kom jag till ett vägskäl där jag kunde välja mellan att ta mitt liv eller ta mig ur mitt psykiska dåligmåeende och välja livet

Jag valde att leva och vara positiv

Mitt liv förändrades men det var inte lätt och det tog några månader med svett och tårar innan jag fick balans i livet

Sedan dess har jag varit positiv och fylld av livsglädje och när jag fick cancer 2019 då trodde jag att jag skulle hamna i en nedåtgående spiral men det gjorde jag inte utan jag fortsatte att vara positiv

Nu har jag obotlig cancer och lever på lånad tid men det har inte gjort mig negativ utan jag är fortsatt positiv och har livsglädje

Men jag vet att det finns människor som blir helt knäckta när de får ett cancerbesked och hamnar i en nedåtgående negativ spiral och kan inte ta sig ur det eller vill inte ta sig ur det

Men då undrar jag mår man bättre av att vara negativ och lägga sig platt ner och invänta döden och hur drabbar det ens anhöriga och närstående

För mig har detta aldrig varit ett alternativ för jag vill njuta och ha livsglädje så länge jag lever och vara tacksam för varje stund jag får ha med de jag älskar

Så mitt råd till alla er som har fått ett cancerbesked gräv inte ner er utan börja leva och njuta av den tid ni har med era älskade för man lever varje dag men man dör bara en gång