När man drabbas av cancer med hög dödlighet då kommer tankarna om hur man ska hantera det när man till sist kommer till slutet av sin cancerresa

Jag har många gånger tänkt på det och frågat mig själv hur kommer jag att hantera det och ärligt talat så är det svårt att ens föreställa sig hur det kommer att bli

Jag har hela tiden sagt att när mitt slut på min cancerresa kommer då vill jag vara smärtfri och ha mina närmaste vid min sida och jag vill lämna jordelivet hemma i min säng och inte på sjukhuset

Än så länge har vi ASIH avancerad sjukvård i hemmet men med tanke på hur sjukvården krackelerar för var dag som går så är det inte säkert att detta kommer att finnas när ens tid är kommen

Att mildra min smärta kan bli ett problem då jag inte tål morfin som för det mesta ges vid smärtlindring men samtidigt så skulle jag inte vilja ha morfin då dess biverkningar är att det hämmar andningen vid större doser

Visst det finns säkert andra smärtlindrande medel som inte innehåller morfin men jag skulle nog inte vara så sugen på att knapra piller i min slutgiltiga resa

Jag har bestämt mig för att använda cannabis och jag hoppas att sjukvården ska kunna erbjuda det istället för morfin och smärtstillande men om inte då får jag skaffa det själv

I långt bättre utvecklade länder i världen så får cancerdrabbade cannabis som smärtlindring och även i slutet av sin cancerresa men i Sverige är det så stigmatiserat att prata om cannabis och läkarna undviker det till varje pris

Har jag känt någon oro inför tanken att jag ska dö på grund av min cancersjukdom? Ja ibland men det är helt normalt! Men går jag och tänker på det ständigt? Nej absolut inte!

Jag är en positiv optimist och så länge det finns liv finns det hopp och det ska man aldrig glömma

Döden är en process som vi alla kommer till förr eller senare! Vissa för av naturliga skäl. Andra av andra omständigheter. Och vissa på grund av sin sjukdom. Men ingen kan komma undan!

Den dagen läkarna säger att nu kan vi inte göra mer då får man omvärdera sin situation men fram till dess ska man uppskatta varje stund man har i livet

Men något som jag tycker är viktigt är att man pratar med sina närmaste om det oundvikliga så att alla är införstådda i hur man vill ha det under ens sista tid men också hur man vill ha det efter att man lämnat jordelivet